måndag 24 januari 2011

Ett bultande hjärta

Ralph Borland, Suited for Subversion, 2002. Bild lånad från http://www.mmoca.org/exhibitions/exhibitdetails/returntofunction/index.php

En dräkt att bära när man vill protestera och samtidigt poängtera sin mänsklighet. Med hjälp av pulsmätare och förstärkare blir hjärtats slag publikt.
Hur skulle poliser och medmänniskor reagera om aktivister bar de här dräkterna med sina pulserande hjärtan utanpå istället för svarta huvtröjor och täckta ansikten?
Jag kan se det i mitt inre. Känna det med mitt hjärta.

6 kommentarer:

  1. fint!
    hur var det med den här åke hodell ? hette han så kändes som jag inte hittade något riktigt. idag har jag haft självpresentation i skolan och visat grey gardens. åh de är så fina har det så fint. att de bara struntar i alla konventioner. de är idoler för mig. själv tycker jag att det är så svårt. utan att förstå varför.

    SvaraRadera
  2. Jag undrar om det är så fint i grey gardens? Är det inte också lite som ett fängelse?

    SvaraRadera
  3. själv har jag inte sett det på det sättet, snarare en fristad. men jag har hört andra sådana röster. helt avklippta är de inte heller, den omvärld som kommer in välkomnas varmt. jag tycker inte de verkar uppleva att de är fängslade? men det är sant att de håller sig rätt mycket på sin tomt. jag minns att little edie säger om sin vistelse i new york, i hated it, i was terrified all the time. men hur ändade de upp sådär? vad hade de för drömmar och vad var kompromisserna?

    SvaraRadera
  4. Har du sett båda filmerna? Jag fick intrycket att little Edie avslutade sina studier och kom hem för att big Edie körde någon slags känslomässig utpressning för att hon inte vill vara ensam efter en skilsmässa eller vad det var. Och min uppfattning är nog att big Edie utnyttjar little Edie för sina intressen.
    Jag tycker också att det är fascinerande hur de lever sina liv men det finns också en djup sorg i filmen. Jag tycker den är intressant på ett psykologiskt plan. Mor-dotterförhållandet.

    SvaraRadera
  5. ja det är väldigt intressant även vad man väljer att se. i min situation nu är den här sociala normer och konventioner-grejen av högsta prioritet. precis allt jag gjort i konstväg handlar om det har jag förstått.

    SvaraRadera
  6. Det är svindlande. Vad säger det om världen och vår uppfattning av den? Om oss? Om mig? Mao kan jag aldrig se samma sak som någon annan. Såklart känns det ensamt. En avgrund och en himmel.
    Men om.
    "Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand." inte tröst. Jag tror inte längre på tröst. Det är att hänga sig kvar. Jag tror på att slänga sig ut.
    Om jag går helt in i mig själv så mycket jag bara kan så möts jag av dig. Och allt.
    Har du lyssnat på Hodell?

    SvaraRadera